Ça,c’est le foot

Jag anlände för ovanlighetens skull lite senare till arenan igår men det visade sig ge en extra dimension ur stämningssynpunkt. Jag fullkomligen älskar känslan då man kommer fram till stadion och hör läktarsångerna eka ut till gatan. Först passerade jag Lyons sektion. Galet tryck. Under min väg bland folkvimlet till min plats i Virage Sud fylls jag av en så oerhört god känsla. Soligt, Champions League och en helvetisk stämning.

Vid biljettinsläppet vibrerar det. Ultramarines tar ton inne på arenan och alla som köar följer efter. Inga arga miner för att det tar tid i säkerhetskontrollen, bara vacker sång. Magiskt.

Går upp för trapporna som leder till min plats och förväntar mig se en grön gräsmatta omgivet av ett folkhav. Istället ser jag att en enorm banderoll har vecklats ut över hela Virage Sud. Ståendes under denna skapar solljuset en slags overklig känsla. Stadion kokar.

Spelarna gör entré till Champions League hymnen och kort därefter vecklas banderollen ner. Det känns som att jag är i himmelriket då jag ser publikhavet. Sången drar återigen igång. Det här, det är fotboll.

Annonser

2 thoughts on “Ça,c’est le foot

  1. Midland R.

    Champions League-hymnen, fullsatt, kvartsfinal och en sjuk stämning på läktaren. Inte alls avis!
    Ruskigt bra skrivet!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s